Visar inlägg med etikett liturgi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett liturgi. Visa alla inlägg

torsdag 11 november 2010

Liturgi med Kristi Uppståndelse i Vasakyrkan, samt föreläsning

Varför Ortodoxa Kyrkan?
Föredrag va Fr. Irenaeus, ortodox präst från Belfast.
Fika och frå¨gestund efteråt.

Var: Krokslättsgatan 13, Mölndal
När: Onsdag 1:a december kl 18:00 (fika)
föredraget börjar kl. 18:30

... sedan ...

Fader Irenaeus kommer att fira den Gudomliga Liturgin tillsammans med oss torsdagen den 2:a december kl. 18:30. Vi har fått låna Vasakyrkan av Svenska Kyrkan för ändamålet. Gudstjänsten kommer att hållas på engelska och svenska.

Hitta Ortodoxa Kyrkor i Göteborg på länkarna till vänster.

tisdag 19 maj 2009

Vad betyder Ortodoxi? Kyrkans doktrin, gudstjänstliv och värderingar

by Frederica Mathewes-Green
Denna artikel är översatt från denna del av Antiokias Ärkestift i Amerika

Ordet Ortodox betyder 'rätt tro' eller 'rätt tillbedjan'.

Ortodox Doktrin

Under åren efter Jesu Uppståndelse reste apostlarna och andra missionärer genom olika världsdelar och spred Evangeliet. Snart etablerades fem stora centrum för den nya tron: Jerusalem, Antiokia, Rom, Alexandria och Konstantinopel. År 1054 bröt den Romerska kyrkan med den stora enade Kyrkan, och fem hundra år senare började Protestantiska kyrkor med att bryta sig av ifrån Rom. Den ursprungliga Kyrkan har funnits kvar, enad i den Apostoliska Tron sedan den första århundrade efter Kristus. Detta är Ortodoxi.

En av Kyrkans tidigaste uppgifter var att definiera och försvara ortodox teologi gentemot anfallande vågor av villolära. Dessa villoläror dök oftast upp i form av oenigheter kring Treenighetens natur, och hur det kunde vara att Jesus var båda Gud och Människa. Kyrkans Konsilier kallades tillsammans för att undersöka Skriften och uttrycka den gemensamma tron i ord. Dessa ord utgör en stengrund som står kvar genom alla tider. Sedan dess har Kyrkan kallats 'Ortodox' vilket betyder 'rätt tro' eller 'rätt tillbedjan'. Niceanska Trosbekännelse (se nedan) var produkten av Niceas Kyrkokonsilium år 325. Detta är en central Ortodox uttalande om vår tro; och ett utmärkt exempel på produkten av dessa konsiliers arbete. Ingenting kan tilläggas vår tro som byggdes på stengrunden Kristus och Hans Apostlar, på samma sätt som ingenting kan tas ifrån den. Den är fullkomlig.

Ortodox Tillbedjan

Ortodoxa kyrkor använder fortfarande gudstjänstformer som fanns på 100-talet. Vår tillbedjan baseras till stor del på Bibeln och Bibelverser. Vi sjunger det mesta av gudstjänstordningen; poängen är att våra röster förenas i de urgamla harmonier och melodier.

Våra gudstjänster har Gud som fokus - inte vår egen njutning, uppfyllelse eller gemenskap. Vi kommer in i Guds närvaro med häpnad, medvetna om våra egna brister och Hans stora nåd. Vi söker förlåtelse och jublar i frälsningens stora gova som har givits så generöst. Ortodox tillbedjan fylls med omvändelse, tacksamhet och oavbruten lovsång.

Vi försöker så gott det går att göra vår tillbedjan vacker. Skrifternas förbild för oss visar att Guds egna design för tabernaklet (2 Mosebok 25, 26) innefattade guld, silver, adelsten, blå- och lilafärgade tyg, broderi, rökelse, klockor och oljesmörjelse. På samma sätt, i den Heliga Johannes uppenbarelse (Uppenbarelseboken 4) ser man adelsten, guld, tronar, kronor, vita klänningar, kristaller och rökelse. Från Skriftens början till dess slut uppoffras tillbejan med så mycket skönhet som möjligt. Fastän en ny missions ekonomi kan göra att man håller sig till enklare föremål kommer våra hjärtan till gudstjänsterna med en inre längtan efter att få hälla ut vid Kristi fötter all den dyrbara olja och parfym vi bara har.

En vanligt missuppfattning är att häpnadsfylld, vacker tillbedjan måste vara rigid, formel och kall. Ortodox tillbedjan motbevisar denna steriotyp. Liturgin är inget uppträdande, utan en möjlighet att komma tillsammans som en familj i tro inför vår älskade Fader. Sann Ortodox tillbedjan är behaglig, varm och glädjerik. Det skulle inte kunna vara mindre än så i Hans himmelska närvaro.

Ortodoxa Värderingar

Värderingar som ofta kallas 'judeo-kristna' har aldrig lämnat Ortodoxin. Vi tror att sexuell uttryck är en dyrbar gåva - en som bara utövas inom äktenskap. Personer med homosexuella eller andra utomäktenskapliga sexuela impulser är välkomna i gemenskapen av Guds tjänare. Hos Kyrkan får mycket kärleksfull stöd för den avhållsamma uppoffringen de gör mot Gud i ett celebat liv. Äktenskap är ett livslångt förbund. Skilsmässa är en mycket allvarlig sak, och att gifta om sig efter skilsmässa är en tillgift mot mänsklig svaghet - en som mottages med ånger.

Ortodoxin har stått mot abort sedan kyrkans begynnelse. Vi läser i dokumentet Didache (ca 110 AD) - Mörda ej barn genom abort, och döda ej heller ett nyfött barn. Den tidiga kyrkan befann sig i en kultur som fritt utövade abort, och även spädbarnsmord. Men från de första Kristna hördes konsekvent en röst mot våld. Detta fortsätter Ortodoxa Kyrkan med än idag.

Att ta hand om fattiga och utsatta har alltid varit en grundvärdering för Ortodoxa Kyrkan. Den Helige Johannes Chrysostomos starka predikningar från 300-talet bär vitnesbört till hur viktigt detta ansvar är för Kristna. Kyrkan ser fortfarande sin mission i ljuset av en människas helhet; kropp och själ.

Ortodoxa Kristna står på höger, vänster eller i mitten på många olika frågor. Men där Bibeln och fornkyrkans vittnesbörd visar vägen finns inga meningsskiljaktigheter. Vi upprätthåller och lyder Guds vilja.

Niceanska Trosbekännelse

Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, Skapare av allt vad synligt och osynligt är.

Och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid; ljus av ljus, sann Gud av sann Gud; född och icke skapad; av samma väsen som Fadern; på Honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom Den Helige Ande av Jungfrun Maria och blivit människa; Som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått efter skrifterna och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida, därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda; på vilkens Rike icke skall varda någon ände.

Och på Den Helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern; på Honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna. Och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk Kyrka. Jag bekänner ett enda Dop till syndernas förlåtelse och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.

Hitta Ortodoxa Kyrkor i länkarna till vänster

Heliga Anna kommer till Bredared 21/5


Torsdag 21/5 firas liturgi på Heliga Treenighetens Kloster i Bredared. Dit kommer även reliker efter den Heliga Anna av Novgorod, Sveriges skyddshelgon. Liturgin börjar kl 09:30.

Vägbeskrivning till klostret hittar du här


Hitta Ortodoxa Kyrkor i Göteborg på länkarna till vänster.

fredag 27 februari 2009

Den Ortodoxa Kyrkans gudstjänser

(Ur urtodoxa Bönbok, Bokförlag Pro Veritate, Uppsala)


(Om ikonen: Jesus i himmelen. Han som aldrig sover ... men det ser ut som att han sover! Denna ikon visar den eviga vilan som väntar i himmelen. Såsom den sjunde dagen i veckan är till för att vila, kommer vår eviga vila - alltså vila från möda och sorg - i den sista dagen.)

Det finns i Ortodoxa Kyrkan två liturgiska huvudlinjer:

1. Liturgien. Med ordet 'liturgi' avser Ortodoxa Kyrkan enbart firandet av Nattvarden, den heliga Evkaristien. I Liturgien lever Kyrkan helt i den verklighet som icke är av denna världen. I den träder Guds Rike fram i all sin härlighet. Gud blir människa. Ordet blir kött. Och allt detta sker för att föra människan in i fullkomningen, in i gudomliggörandet.

2. Den dagliga gudstjänstcykeln. Denna består av följande gudstjänster:
a) Vespern (dagen börjar vid solnedgången efter judisk tradition. boggarens anm.) I denna gudstjänst åskådliggörs skapelsen och Guds allmakt. (En central sång i vespern är 'Herre jag ropar till Dig, lyssna till Mig' som påminner om Adam som ropade till Gud utanför paradiset)
b) Completoriet. Här åskådliggörs Guds omsorg om sin avbild.
c)Midnattsgudstjänst. Här åskådliggörs den trötta människans överlämnande av sig själv i Guds hand.
d) Morgongudstjänst. Här åskådliggörs uppfyllelsen av människans frälsningslängtan, Frälsarens ankomst till världen.
e) Första timmen (ca kl 0600) En tacksägelse över dagens ljus.
f) Tredje timmen (ca kl 0900 - Apostlagärningarna 2.15 säger Petrus -Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen. Alltså att det var fortfarande bara kl. 9) Läses till minnet av Pilati dom över Kristus och till minnet av Andens utgjutande över apostlarna.
g) Sjätte timmen. Läses till minnet av Kristi korsfästelse och lidande på Korset och till åminnelse av Guds nåd mot de människor, som sätta sitt hopp till världens Frälsare.
h) Nionde timmen. Läses till åminnelse av vår Frälsares död.

I den dagliga böndecykeln ser vi vår jordiska verklighet. Men denna verklighet, med sorger och synder, är hela tiden överstrålad av Guds obegripliga nåd. Och den dagliga bönecykeln får sin jubelton, när den förenas med Liturgien. I denna liturgiska förening återspeglas människans heta strävan efter fullkomning och helighet och Guds obegripliga kärlek till människan, den kärlek som sträcker sig ut mot människans ofullkomliga strävan samt helgar och gudomliggör den.

Dagscykeln återspeglar vår verkliget. Liturgien återspeglar Guds verklighet. Denna Guds verklighet upplever vi bara i benådade ögonblick. Vår kamp bär vi ständigt med oss.

Därför är Liturgi-firandet i de flesta fall inte en daglig företeelse inom den Ortodoxa Kyrkan. I en vanlig församling firas den gudomliga Liturgien enbart på söndagar och helgdager. Dessa dagar för oss ju in i evighetens värld.

Vardagens gudstjänster och privata böner präglas däremot av vår vardagskamp. Och i denna skenbara motsättning återspeglas den kristna verklighet.

Varje kristen vet, att allt beror av Guds nåd. Men sann kristendom vet också, att Guds nåd bara ges åt den, som strävar efter den. En svensk folklig religiös sång säter: 'Lata, tröga sökare finna ej sin Frälsare.' Dett är andlig Ortodoxi.

Guds nåd är utsträckt mot Dig! Sök den helgjärtat och i botfärdighet! I botfärdighet ty personligt högmod finner aldrig Gud. Du är personligen en syndare! Gör då bot under tårar!

Din personliga väg finner Du i de dagliga bönerna. Fullkomningen och frälsningsverkligheten finner Du i Liturgien. Ty i den bryter evigheten in.