Gudsmoders Beskydd

Den allra heligaste gudsmoders beskydd:

"Idag står Jungfrun mitt i Kyrkan, och med helgonkör ber hon osynligt till Gud för oss. Änglar och biskoppar vördar henne, Apostlar och profeter jublar tillsammans, ty för vår skull ber hon till den Eviga Gud!"

Denna mirakulösa uppenbarelse av Guds Moder ägde rum i mitten på niohundra-talet i Konstantinopel. Det skedde i Blachernaekyrkan dit hennes klänning, slöja och en del av hennes sjärp hade transporterats ifrån Palestina på fyrahundra-talet och därefter förvarades.

På söndagen den första oktober, under en nattelång vigilia, när kyrkan var fylld med bedjande kristna, då lyfte sig Andreas (en dåre för kristus) upp sina ögon mot himmelen och fick se vår Härskarinna Gudaföderskan när hon skred in i kyrkan, strålande med himlaljus och omgiven av en helgonskara. Den Heliga Johannes Döparen och den Heliga Aposteln Johannes Teologen stod på varsin sida vid Himmelens Drottning. På böjda knän bad den Allraheligaste Heliga Jungfrun länge och med tårar för alla Kristna. Hon närmade sig Biskopens tron och fortsatt att be.

Efter hon hade avslutat sitt bön tog hon upp sin slöja och spred ut den över folket som bad i kyrkan, som ett beskydd ifrån alla fiender - synliga och osynliga. Den Allraheligaste Gudaföderskan var ytterst strålande med himmelens härlighet, och beskyddsslöjan i hennes händer glansade "mer än solstrålar".

Den Heliga Andreas såg darrande på under denna mirakulösa synen och han frågade sin lärjunge, den salige Epiphanius som stod jämte honom, "Ser du, broder, den Heliga Gudaföderskan nu när hon ber för världen?"

Epaphanius svarade, "Jag ser, helige Fader, och jag är förundrad!"

Den Mest Välsignade Gudsmodern anropade Herren Jesus Kristus och bad Honom att ta emot bönerna ifrån folket som ropade ut hans Heligaste Namn. Hon bad Honom att besvara deras böner fort: "O Himmelske Konung, ta emot all dem som ber till Dig och kallar på Mitt namn som hjälp. Låt dem inte gå ifrån min ikon ohörda."

De Heliga Andreas och Epiphanius var värdiga att se Guds Moder medan hon bad, och "under en lång tid skådade den beskyddande slöjan som spreds ut över folket och som lös me härlighet. Så länge den Allraheligaste Gudaföderskan var där syntes också slöjan. Men när hon gick blev den också osynlig. Efter hon tog med sig den lämnade hon en stor nåd.

Vid Blacharnaekyrkan bevarade man minnet av Guds Moders uppenbarelse. På trettonhundra-talet såg en Rysk pilgrim ikonen på den Allraheligaste Gudaföderskan när hon bad för världen - den som också visar den Heliga Andreas när han beskådar henne.

Den heliga Nestors krönika berättar att Gudaföderskans förböner behövdes när staden skulle bli attakerad av Ryska flottan. Festen hyllar Guds beskydd och flottans nederlag när flottan hotade själva Konstantinupel någon gång mellan 864-867 (enligt Ryska historikern Vasiliev, skedde detta på den 18:e juni 860). Ironiskt nog är denna fest mycket viktigt såväl för de Slavisk-språkiga delar av Ortodoxa kyrkan som för Grekarna.

Den heliga Nestor skriver även om en mirakulös undsättning som följde en nattelång vigilia då Gudsmoders klänning hade doppats i havet vid Blachernaekyrkan, men den nämner inte de Heliga Andreas eller Epiphanius eller deras uppenbarelse på den bedjande Guds Moder.

Historien om de Heliga Andreas och Epiphanius, och början på festfirandet kring Gudsmoders-beskydd verkar därför ha skett efter den Heliga Nestors tid. Den Helige Andreas anses ha insomnat år 936.

I Prologomen, en rysk bok från elvahundra-talet, står det en beskrivning på hur en festdag utsågs för att fira dessa händelser: "Ty när vi hörde, ansåg vi hur underbara och nådefull uppenbarelsen var ... och det skedde att Din heliga Beskydd inte skulle förbli utan fest och firande, Du Evigt-Välsignade!"

På Gudsmodersbeskydds festdag ber vi om beskydd och hjälp ifrån Himmelens Drottning: "Ihågkom oss i Dina böner, Du Härskarinna Jungfru och Gudsmoder, så att vi ej må fördärvas av våra synders mängd. Beskärma oss från allt ont och från all oro, ty vi hoppas på Dig, och då vi vördar firandet av Ditt beskydd upphöjer vi Dig."