Saliga Matrona av Moskva: Helgon och Undergörare (del 1)

Helgonlivet om Matrona översätts från Road To Emmaus Journal - en engelskspråkig Ortodox tidning från USA.

Här kommer en översättningen av helgonlivet om den Heliga Matrona. Matrona är ett ortodoxt helgon, en kvinna som levde i Ryssland under första hälften av 1900-talet. Hon led mycket under kommunismen och var en andlig moder till många under förföljelsen.

Ni hittar de andra delarna här:
Del 2
Del 3
Del 4

De kvitter om det är en solig sommarmorgon eller en mörk vintermorgon; varje morgon vid porten till klostret Gudsmoders Beskydd i Moskva står det en skara med pilgrimer som väntar på att få vörda relikerna efter en av Rysslands nyaste helgon, Den Saliga Matrona av Moskva (1881-1952). Redan på förmiddagen har folkmassan vuxit till 200-300, och på helger och festdagar blir det tredubbelt så många. Om man vill stå i kö för att vörda hennes ikon som hänger på väggen utanför kyrkan får man vänta två eller tre timmar, men denna kö är kortare än kön till hennes reliker. Vem är denna anmärkningsvärda kvinnan, och hur kommer det sig att hon har fångat hjårtorna hos Ryssarna på alla håll?

Den Saliga Matrona (Matrona Dmitrievna Nikonova) föddes 1881 i byn Sebino i Tula provins, tjugo kilometer ifrån den kända Kulikova Hed (Här segrade Dmitri Donskoy över Mongol Tartarerna efter välsignelse ifrån Den Helige Sergei av Radonezh år 1324. Här började de Ryska furstarnas samlade kamp för att driva ut Tartarerna från Ryssland). Matronas föräldrar, Dmitri och Natalia, var troende och hårt arbetande bönder som hade fyra barn - Ivan, Michael, Maria och Matrona.

Familjen var så fattig att det verkade vara omöjligt att ha råd med mat och klädder till ett fjärde barn. Innan Matrona föddes bestämde sig mamman för att lämna bort barnet till ett föräldrarhem. Hemmet för fattiga eller oäkta barn bedrevs av en prins i nästa by - Buchalki. Men strax efter mamman bestämde sig för detta fick hon en profetisk dröm. Hennes ofödda dotter visad sig i formen av en vit fågel med ett mänskligt ansikte. Fågeln flög upp och stod på mammans arm. Ögonen var stängda. Mamman som tog detta som ett tecken från Gud att hon borde behålla barnet hemma. Och precis som i drömmen föddes Matrona blind.

Skrifterna berättar för oss att Herren ibland väljer Hans tjänare innan de födds. Han sa till Profeten Jeremia - Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du utgick ur modersskötet, helgade jag dig...

Matrona verkar också ha blivit utvald för en särskild anledning. Från hennes föddsel fick hon andliga gåvor från Herren samt ett tungt kors att bära. Detta bar hon med ödmjukhet och tålamod genom hela livet.

Pavel Ivanovich Prokhorov var en släkting som närvarade vid Matronas dop. Han berättade för vänner att när prästen sänkte ner henne i dopvattnet såg alla i församlingen en moln rök och ett starkt ljus ovanför dopfonten. Församlingen kunde också känna ett starkt och ljuvligt doft. Prästen, som av många betraktades av församlingen som mycket from, sade till Matronas mor, Natalia, "Jag har döpt många men detta har jag aldrig sett förut. Barnet kommer att bli heligt. Om hon ber om något måste du komma till mig omedelbart och säga till mig vad hon behöver." Prästen, Fader Vasili, tillade att Matrona skulle komma att stå i hans plats och även skulle förutse hans död. Detta hände mycket senare. En natt berättad Matrona oväntat för sin mor att Fader Vasili alldeles nyss hade dött. De vetskrämda föräldrarna sprang till hans hus och där såg de, mycket riktigt, att prästen precis hade insomnat.

En vän till Natalie senare berättade att när Matrona fortfarande ammade klagade mamman, "Vad skall jag göra? Barnet vill inte ta brösten på onsdagar och fredagar - hon bara sover hela dagen och det går inte att väcka henne."

På flickans bröst fanns ett födelsemärke i form av ett kors i samma storlek smycket som alla kristna bär. När hon var sex år gammal förmanade hennes mamma henne en gång, "Varför tog du av dig ditt dopkors?" "Mamma jag har ett eget kors på bröstet redan," sa flickan. "Kära barn," sa mamman, "förlåt mig! Jag skällde på dig ..."

Matrona var inte bara blind, hon hade inte ens ögon. Ögonlocken var igenstängda precis som den vita fågeln som mammn såg i drömmen. Men hon hade andligt syn, åch många gånger när hennes föräldrar sov gick hon fram till ikonhörnet, tog ner ikonerna från hyllan och ställde dem på ett bord. Där stod hon och bad i nattens tystnad.

När Matrona växte upp blev hon utskrattad av de andra barnen i byn. De hitta på elaka sätt att reta henne. De stack henne med nesslor eftersom hon inte kunde se vad de gjorde. De lurade in henne i et dike en gång och titta på nyfiket när hon kröp ut och stapplade hem. På grund av dessa 'lek' slutade Matrona leka med de andra barnen och stannade hemma.

Matronas föräldrarhem låg nära den vackra Gudsmoders Insomnande kyrka. Sju eller åtta olika byar alla hörde till denna kyrkas församling. Matronas föräldrar var kända som mycket froma människor och eftersom de ofta gick i kyrkan kan man säga att Matrona 'växte upp i kyrkan'. När Natalie inte visste var Matrona var kunde hon ofta hitta henne där, stående tyst på sin plats precis innanför dörren vist västra väggen. Flickan kunde kyrkans böner och hymner och hon sjung ofta med i kören. Natalie tyckte synd om henne och sade ibland, "Min stackars lilla Matrona!" En dag fick hon förvånat höra svaret, "Är det verkligen synd om mig? Det är mer synd om Vanja och Mischa (syskonen)."

Hitta del 2 här

Hitta Ortodoxa Kyrkor i Göteborg på länkarna till vänster.